”Norge er fritt!!”

I juni 1945 skriver norrmannen Öivind Hansen ett vykort till den svenska Röda kors-läkaren Dr Gerhard Rundberg med ett tack för allt som Gerhard fick gjort för honom och alla hans kamrater.

När nazisternas ockupation av Norge inleddes jobbade Öivind Hansen som cykelreparatör. Genom sitt engagemang inom fackföreningsrörelsen blev han snabbt en del av den aktiva norska motståndskampen och började hjälpa till med att distribuera den förbjudna tidskriften ”Fri Fagbevegelse”.

De fria norska tidningarna pekades av nazisterna ut som en av de starkaste motståndskrafterna i Norge. Fri Fagbevegelse lyckades hålla igång utgivningen ända till krigsslutet i maj 1945 men kampen krävde sina offer. Tidningen fick 133 medarbetare arresterade och 19 av dem mördades av den ockupationsmakten. En av dem som blev arresterad var Öivind Hansen.

Den 6 mars 1942 kliver Gestapo in i Öivinds hem och griper honom för illegal tidningsverksamhet. Han blir först skickad till fängelset Grini, nazisternas interneringsläger strax utanför Oslo. Under tiden som Öivind sitter fängslad utverkar den nazistiska rikskommissarien för Norge, Joseph Terboven, att allt samröre med motståndstidskrifterna ska bestraffas med döden. Efter elva månader på Grini får Öivind veta att han ska skickas vidare till Tyskland.

Utan att veta den exakta slutdestinationen eller vilket öde som väntar honom så skickas Öivind på en mödosam transport ner mot Tyskland. Vid ett tillfälle, under det att båten som han och hans medfångar transporteras med närmade sig land råkar några av dem få syn på en skylt med texten ”Oranienburg”. Det är då de förstår att de är på väg mot koncentrationslägret Sachsenhausen.

Under 1944 är den nazistiska ockupationsmakten under hård press runt om i Europa och de allierade styrkorna verkar lyckas vända kriget i till sin fördel. Nere på kontinenten har landstigningen i Normandie varit framgångsrik och på östfronten rycker sovjetiska trupper allt närmare Tyskland. Under hösten 1944 har diskussioner kommit igång på allvar mellan Norge, Danmark och Sverige om att försöka rädda de av ländernas medborgare som sitter i tyska koncentrationsläger. Tysklands pressade läge öppnar en möjlighet till förhandlingar och oron för vad som kan komma att hända om lägren hamnar mitt i frontstriderna gör läget akut. Sverige tar då på sig att organisera en Röda kors-expedition till Tyskland och att som neutralt land stå för vården av sjuka skandinaviska lägerfångar. Under februari 1945 organiseras räddningsexpeditionen som senare kommer att kallas Vita bussarna.

Vid den här tiden är Gerhard Rundberg stadsläkare i Norrköping men rekryteras snabbt som chefsdelegat för den delegation av sjukvårdspersonal som skall ingå i Vita bussarna. Planen är att Vita bussarna i första hand skall samla sjuka och skadade skandinaviska fångar från olika koncentrationsläger till en separat del av lägret  i Neuengamme utanför Hamburg. Man planerar också för att i ett senare skede få igång förhandlingar med nazistregimen om att eventuellt få transportera fångarna till Sverige.

Efter nästan 3 år i fångenskap firade Öivind, den 11 mars, sin 23 födelsedag. Bara några dagar senare anlände den första av Vita bussarna till lägret med Dr Gerhard Rundberg i spetsen.

Vid liv men svårt medtagen av den långa fängelsevistelsen med bland annat kronisk tarminflammation tas Öivind upp på en av Gerhard Rundbergs listor över fångar i akut behov av vård och lämplig för omedelbar avtransport. Han blir då bland de första att lämna Sachsenhausen och anländer strax därefter till uppsamlingsläget i Neuengamme. Därifrån transporterads Öivind senare vidare mot Danmark. Den 25 maj, efter nazisternas slutgiltiga kapitulation, återvänder Öivind äntligen till  hemlandet.

Den 14 juni 1945 skickar Öivind Hansen vykortet med hälsningen och ett tack till Gerhard Rundberg 

”Min hjärteligske takk for alt som blev gjort for mig og alle kammeraterne. 

[…] 

Leve Sverige

Öivind Hansen”

Bilden på framsidan av vykortet föreställer snöklädda fjäll och två skidåkare som står bredvid en flaggstång. På flaggstången vajar den norska flaggan och bredvid flaggan har någon skrivit ”Norge er fritt!!”