Koreaambulansen - där hela Sverige var representerat

I samband med Nordkoreas anfall den 25 juni 1950 begär Sydkorea militär hjälp från FN. Den militära stödinsatsen kom att ledas av USA och de skandinaviska länderna var bland de första att ansluta sig till insatsen. Sverige bidrog med ett fullt utrustat fältsjukhus, Norge med ett rörligt frontlasarett och Danmark med ett lasarettsfartyg.

En av de svenskar som åkte ner för att tjänstgöra vid fältsjukhuset i Korea var Gösta Neander. Med sig hade han sin kamera av märket Voigtländer.



Svenska fältsjukhuset grupperas intill ett redan existerande sjukhus i staden Pusan längst söderut på Koreahalvön. Insatsen skedde i Svenska Röda Korsets regi men med utrustning och bemanning utöver sjukvårdspersonalen genom Försvarsmaktens försorg. Detta upplägg påminde om hur Sverige organiserat insatserna med Vita bussarna under slutet av andra världskriget. Ett flertal av de som tjänstgjort vid Vita bussarna kom också att tjänstgöra i inledningen av insatsen i Korea.



Insatsen i Pusan pågick fram till stilleståndsavtalet den 27 juli 1953. De svenska resurserna flyttades då till Sydkoreas huvudstad Seoul och övergick till att utbilda sydkoreansk sjukvårdspersonal. Den svenska insatsen i Korea avslutades 1957. Det svenska fältsjukhuset bemannades genom åren av cirka 1000 svenskar. Vid sjukhuset behandlades cirka 5600 patienter, 3600 operationer genomfördes och 8000 amerikanska öppenvårdspatienter passerade systemet.

Fältsjukhuset, eller Koreaambulansen som det kom att kallas, var en uppmärksammad insats när den inleddes 1950. Expressen tryckte ett mittuppslag när personalen var på väg ut. Det var sjuksköterskor från Linköping, läkare från Stockholm, apoteksbiträden från Säffle och en oändlig massa sjukvårdare från landets alla hörn. Verkligen en insats där hela Sverige var representerat.