"Good sergeant major, run away!"

Orden yttrades av den brittiska kaptenen Trevor Ralph, bara sekunder innan han sköts ihjäl av de kongolesiska soldaterna som gjort uppror mot den kongolesiska armen (ANC). Han ropade åt den svenske sergeanten Egon Åberg som plötsligt rusade ifrån sina bevakare och kastade sig in i den täta vegetationen, alldeles intill den stig där den svenske sergeanten Lars Liedgren just hade avrättats. Det är tack vare att sergeant Egon Åberg lyckades fly som vi idag känner till händelseförloppet i det som senare kom att kallas massakern i Port Francqui.

I den kongolesiska staden Port Francqui låg i slutet av april 1961 ett ghanesiskt FN-förband under befäl av tre brittiska officerare förlagda. Där fanns även tre svenska officerare samt en polsk och en brittisk läkare. Ghaneserna hade befäst ett hotell som låg nära den förläggning där de ovan nämnda upproriska ANC-soldaterna hade sin bas. Situationen var mycket spänd och efter en serie något oklara händelser hotade ANC-soldaterna att storma hotellet om inte de brittiska och svenska officerarna överlämnades av de ghanesiska soldaterna. Så skedde också, och på eftermiddagen den 27/4 leddes svenskarna och britterna ut ur hotellet av beväpnade ANC-soldater. Vad som sedan hände kan du läsa i den rapport som sergeant Egon Åberg lämnade efter det att han den 29/4 hittats och omhändertagits av ett annat ghanesiskt FN-förband. Rapporten är författad på engelska.

Händelserna i Port Francqui har beskrivits som ett trauma för de drabbade FN-trupperna. Efter att de europeiska officerarna avrättats, bröts löftet om fri lejd för de ghanesiska FN-soldaterna och samtliga sköts av ANC. Uppgifter om antalet avrättade ghanesiska soldater varierar, men det var troligen 47. Vittnesuppgifter gör även gällande att många av de dödade föll offer för kannibalism, vilket ytterligare spädde på traumat. Kropparna efter svenskarna Carl Wilhelm Böttiger och Lars Liedgren återfanns aldrig. 

Massakern rev upp ett stort sår bland FN-trupperna i Kongo, som aldrig riktigt läkte. Följande står att läsa i ett brev från en svensk FN-soldat skrivet till sin mor. Brevet är daterat den 2/9 1962, alltså drygt ett år efter massakern.

Kamina Base den 2/9 1962

Kära mamma,

(...)

Snart kan ni läsa i tidningarna att ANC-truppen har kommit hit och förstärkt basen. En bataljon är det. (...) Det var för övrigt den här bataljonen som i fjol sköt ner 30 ghanasoldater som tillhörde FN-styrkorna och som mördade två svenska FN-killar på ett sjukhus. Ghanasoldaterna som vi har här på basen har sagt att om dom bara får chansen så skall dom skjuta ihjäl varenda ANC:are dom ser. ANC är alltså som ni hör inte så populära här på basen.

(...)

Classe